Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om makten över medierna, alltså ägandet av olika medier. Nu tänker jag fokusera mer på makten inuti medierna. Jag menar då makten över själva innehållet i exempelvis en tidning, vilka nyheter, reportage m.m. som kommer med. I detta inlägg kommer jag att använda mig av en tidning som exempel. Den ekonomiska aspekten är viktig i den här frågan och kan variera mycket beroende på hur stor del av tidningen som är reklamfinansierad. Reklam är nämligen mycket viktigt för tidningar, enligt Doyle (2002). Han skriver att reklamen är extra viktig i regionala tidningar och att dessa tidningar inte hotas lika mycket av radio och tv. Däremot kan de påverkas mycket av låg- och högkonjunkturer vilket är viktigt att veta. Reklam i tidningar kan alltså påverka mycket och därför har jag valt i mitt följande exempel att utgå från en reklamfinansierad tidning.

Möjliga bestämmare av innehållet

Vem som bestämmer över innehållet i en tidning är inte självklart. Det kan finnas antingen en eller flera som har makt att kunna bestämma om detta. Jens Cavallin sade under en föreläsning att det kan finnas fyra olika makthavare i en tidning. Dessa är enligt honom:

1.       Ägaren

2.       Journalisten

3.       Annonsörerna

4.       Redaktionen

 

Först och främst kan ägaren ses som en stor makthavare, vilket är förståeligt. Denna person eller företag äger tidningen och då tycker jag att den självklart ska kunna vara med och bestämma över innehållet. Visserligen är förmodligen ägaren mest intresserad av att intäkterna är så höga som möjligt och är kanske inte då lika insatt i vad läsarna vill ha. Jens Cavallin sade att ägarna inte har makten att få in speciellt material i tidningen eftersom det är den ansvarige utgivaren som bestämmer detta. Däremot kan ägaren bestämma att visst material inte får publiceras och har därför en viss makt över innehållet.

 

Att ha journalisten som makthavare över innehållet tror jag är mindre bra. Journalisten vet kanske vad läsarna vill ha och kan göra artiklarna intressanta men risken är att de väljer ut sådant innehåll som speglar de själva och deras intressen. Plötsligt har vi massor av material om hundar eller om motorsport vilket kanske inte alls är det som folket vill läsa om.

 

Annonsörer är viktiga för en tidning och bör därför behandlas väl men om man ska gå långt att man ger annonsörer makt över innehållet tycker jag är över gränsen. Det går inte att anpassa innehållet efter annonsörernas vilja eftersom det då kanske hade blivit en reklamkänsla över hela tidningen. Visst, det kan vara möjligt att skriva en artikel om fjällvandring om Fjällräven vill annonsera den dagen men det ska inte ske alltför frekvent. Jag tycker att annonsörer ska anpassa sig efter innehållet och inte tvärtom.

 

Att redaktionen ska ha makten över innehållet anser jag vara det bästa alternativet. På redaktionen sitter allt från analytiker av målgruppen till ekonomer. De vet vad läsarna vill ha för innehåll och kan på det sättet bidra med högre intäkter till ägarna. På redaktionen sitter även den ansvarige utgivaren som vet vilka artiklar som får och inte får publiceras i lag- och etikperspektiv. Sedan är frågan om vem det är på redaktionen som egentligen bestämmer innehållet. Det är inte möjligt att ha ett möte med alla varje gång något ska publiceras men kanske kan redaktionen sätta upp riktlinjer för innehållet tillsammans. Det är den bästa lösningen jag kan komma på för makthavande av innehållet i en tidning.

 

 

Vem sätter agendan

Medieagendan handlar om ämnen som tas upp i medierna så mycket att de till slut blir viktiga frågor för människorna som läser. Det kan exempelvis vara att medier tar upp klimathotet varje dag i flera veckor och därför gör oss läsare/lyssnare/tittare mer intresserade. Problemet är vem som ska bestämma vad som ska upp på agendan. Är det samma personer som bestämmer innehållet eller är det utomstående, exempelvis organisationer, myndigheter, publiken?

 

Till skillnad från det konkreta innehållet i tidningen anser jag att agendan ska sättas utifrån vad som är viktigt för läsarna och inte vad redaktionen tycker. Möjligtvis kan agendan influeras av exempelvis forskare eller andra företag som driver forskning inom vissa områden. Det här anser jag eftersom forskningen kan vara otroligt viktig att få folk intresserade av, exempelvis då klimatförändringar. Det är något som invånarna behöver ha mer kunskap om och därför ska forskare kunna påverka mediernas agenda.

 

 

Avslutningsvis

Jag tycker alltså att det framförallt ska vara redaktionen på en tidning som bestämmer innehållet som publiceras men att ägaren ska kunna ha en åsikt. Jag har själv som ägare av en tidning velat kunna påverka innehållet på ett eller annat sätt, framförallt om det är jag som är grundaren av tidningen. Dock så arbetar förmodligen grundaren på redaktionen och har därmed makt över innehållet.

 

Innehållet ska bestämmas av redaktionen men den stora agendan ska sättas av utomstående aktörer, antingen forskare eller publiken. Jag tror att det kan vara ett bra alternativ att göra undersökningar bland läsarna och se vad de tycker är viktigt och deras attityder för och emot olika ämnen. Samtidigt kan det vara svårt att veta i förväg vad som är viktigt för läsarna. Exempelvis var förmodligen inte svenska befolkningen intresserade av klimatfrågor innan det började tas upp på allvar i media.

 

 

Källor:

Jens Cavallin 3/11-2010, föreläsning på Linnéuniversitetet med ämnet ”Medier, struktur och makt II”

 

Doyle, Gillian (2002) Understanding media economics. London: Sage.