Under lång tid i utbildningen har vi hört om hur viktigt det är med ett stort nätverk och att hålla bra publika relationer. Just publika relationer skriver Alan Albarran (2010) om i sin bok Management of Electronic Media. Eftersom vi nu närmar oss examen i vår utbildning kan det vara dags att få lite koll på hur vi som media managers ska användas oss av PR. Vem ska sköta PR i företaget? Hur används PR?

Till en början kan det vara bra att förtydliga vad publika relationer/public relations/PR innebär. Enligt Albarran (2010) innebär PR att interagera med grupper av människor med olika intressen, exempelvis publiker, aktieägare, anställda, staten m.m. Organisationer använder PR på många olika sätt för att få stöd från olika intressenter. Bland annat genom publicitet (försöka synas i media utan att betala för det), reklam, marknadsföring eller propaganda. Egentligen är PR i princip allt ett företag gör mot omvärlden men även en del inom företaget. Det hade varit svårt att inte använda sig av PR eftersom detta blir resultatet bara av att man berättar om sitt företag för någon eller visar sin logotyp på något ställe. Detta kanske dock inte är det många associerar med just PR som är ett mycket brett begrepp.

Vem ska sköta PR?

PR kan både skötas av en in-house-avdelning eller av en utomstående PR-byrå, enligt Albarran (2010). Han skriver även att i medieföretag sköts ofta PR på båda sätten, speciellt vid stora events eller specialprojekt. Jag antar att Albarran i detta menar större företag med större resurser. Små företag har knappast råd att lägga pengar på en PR-byrå. PR-arbetet är mycket viktigt och kan få mycket bättre resultat av någon riktigt kunnig i ämnet, men grunden går mycket väl att sköta själv inom företaget.

Vem ska då sköta PR i ett mindre företag? Enligt Albarran (2010) brukar företag på lokal nivå sköta PR själva i företaget. Det är den högsta chefen som framförallt har ansvaret för de publika relationerna. Däremot tillägger Albarran (2010) att varje medarbetare i företaget oavsett position eller titel har ett eget PR-ansvar, t.ex. att tala gott om företaget på fritiden. Jag anser att det senare är väldigt viktigt för de anställda att veta om. Att förklara vikten av bra PR kan ge mycket bättre resultat för företaget. Det är en enkel sak att göra men kan leda till en stor förbättring. Dock så tror jag att Albarran talar om större PR-satsningar än vad jag menar. Det är såklart stor skillnad mellan PR med en stor ekonomisk budget och PR i det vardagliga arbetet.

Vad kan jag få ut av PR?

Albarran (2010) listar ett antal sätt som PR hjälper managers att nå sina mål. Några av dessa är att:

• PR bidrar till ett ”early warning system”, alltså att man genom PR håller koll på omvärlden och får reda på sociala och politiska händelser m.m.
• PR hjälper till att hantera organisationsförändringar.
• PR bidrar till bättre försäljning av produkter och tjänster.

Jag tror att PR kan hjälpa mig som blivande media manager på mer än de sätt som Albarran räknar upp. En väldigt stor del av mitt jobb tror jag kommer att handla om att bevara relationer både inom och utanför företaget. PR är ett spännande område som en manager behöver ha mycket kunskap om för att göra ett bra jobb. Jag kan tänka mig att jobba hårt med denna del, framförallt eftersom det är ett mycket roligt ämne!

Som jag har talat om i tidigare inlägg vill jag i framtiden helst jobba inom mindre företag (gärna uppbyggt själv). Då tror jag att det viktigaste för min överlevnad kommer att vara ett bra PR-arbete, framförallt med kunder, samarbetspartners, anställda, ideella organisationer m.m. Kontakter och ett stort nätverk är idag nyckeln till framgång! Väldigt ofta handlar det om att känna rätt personer och att hålla en bra relation med viktiga personer. Detta är jag mycket medveten om och gör redan mitt bästa för att leva upp till det. Om några år får vi se om jag har lyckats (vilket jag förmodligen gör). Jag väntar redan med spänning!

Källor:

Albarran, Alan (2010) Management of Electronic Media. New York: Cengage Learning Inc.

Under veckan som gått har jag praktiserat på lokaltidningen Östran/Nyheterna. Detta har varit en mycket intressant erfarenhet då jag har fått en inblick i hur hela deras organisation är uppbyggd och vem som gör vad i företaget. Vad som fortfarande är relativt nytt för de anställda och som påverkar arbetet är att Östran kommer att bli uppköpt av Gota Media som även äger Barometern m.m. Jag har känt av under veckan att många är lite oroliga men trots det ser köpet positivt och nödvändigt. Östran hade tidigare stora problem med ekonomin och hade kanske inte klarat sig länge till på egen hand. Uppköpet påverkar även de anställdas sätt att arbeta då framtiden är mycket oviss och eftersom vissa inte kommer att få jobba kvar. Gota media kommer bland annat bara ha en säljavdelning för tidningarna tillsammans. Vad jag har funderat på under veckan är hur de anställda klarar att jobba med en så osäker framtid utan mål eller möjligheten att planera. Hur arbetar man utan mål? Vad blir man motiverad av när man förmodligen kommer att bli av med jobbet inom en snar framtid?

Eftersom ingen på Östran vet exakt hur situationen kommer att se ut när de blir uppköpta är det svårt att planera inför detta. De vet att bland annat formatet på tidningen kommer att ändras till tabloid och många tekniska förändringar kommer att ske. Resten är det inte helt klart med vad som kommer att hända. Jag har bland annat märkt att de på flera möten inte kan planera framtiden som de vanligtvis brukar göra utan får istället nöja sig med att se till den närmaste månaden.

Vad motiverar?

Jag har under veckan tillbringat mycket tid på annonsavdelningen. Problemet här är att säljfunktionen kommer att försvinna från tidningen och flera kommer att förlora jobbet. Vad jag tycker verkar mycket svårt är att jobba som säljare samtidigt som man vet att man kommer att behöva sluta inom kort. Det måste vara svårt att vara på så glatt humör och ”säljig” som en säljare ska vara. Det finns inget som direkt motiverar dessa till att göra ett riktigt bra jobb och just i ett jobb som säljare är nog humöret och motivationen mycket viktig för att lyckas sälja. Det som jag tror är räddningen i detta är den goda stämningen och härliga arbetsklimatet som säljarna har på sin avdelning. De trivs verkligen på jobbet och har massvis med internskämt och lustigheter för sig. Detta medför också att det blir en intern kamp om vem som säljer bäst vilket i detta fall blir en motivationshöjare. Det är alltså nödvändigt att kulturen på avdelningen är mycket uppskattad för att de anställda ska klara av att bli motiverade på sitt jobb.

Hur ser Östrans framtid ut?

Som jag har nämnt är uppköpet från Gota Media nödvändigt på grund av ekonomin. Trots att mycket är osäkert i förändringen tror jag att detta kommer att leda till något mycket bra. Innehållet i tidningen kommer inte att förändras utan endast arbetssättet och ekonomin kommer att bli något annorlunda, och förhoppningsvis åt det bättre hållet.

Vad som oroar mig med Östrans framtid är deras dåliga satsningar på webben. För tillfället har de en mycket bra webbplats med bra sidor och användbara funktioner. Däremot är det bara en person som arbetar med webben och det är knappa ekonomiska resurser att använda sig av. Ett stort problem tror jag är att Kalmarborna inte vet om vad som finns på webben och Östran verkar inte intresserade av att göra en satsning för att visa detta. Webbansvarig på tidningen är överrens med mig om att webben är framtiden och att det är där de behöver satsa om de ska hänga med i utvecklingen och vinna marknadsandelar. En anledning till att inte mer satsas på webben kan vara att många anställda är relativt gamla. Att vara gammal behöver såklart inte innebära att man är negativt inställd till internet men jag tror att de inte har riktigt rätt insikt i hur internet används av stora delar av befolkningen. Jag anser att de anställda (och framförallt ledningen) behöver uppdateras och lära sig mer om internetvanor i dagens samhälle. Om detta inte sker tror jag att några av de anställda behöver bytas ut mot yngre för att ge bästa resultat.

De närmaste åren tror jag kommer vara ljusa för Östran/Nyheterna dels på grund av att de blir uppköpta och dels för att de använder sig av en marknadsföring som jag tycker är bra för en tidning som Östran (bland annat gerillamarknadsföring). Snart kommer Östran att genomföra en ny marknadsföringskampanj som jag tror kommer att vara lönsam. Mer om detta kan jag nog inte tala om. Jag önskar Östran/Nyheterna lycka till i framtiden. Det kan gå mycket bra med lite flyt. Snart försvinner mycket av gamla Östran och nya Östran kommer till liv. En ny tid på tidningen har sin början…

Att vara kreativ i ett medieföretag borde vara ett krav vid anställningsintervjun! Detta är vad jag anser då medieföretag lever på grund av att de klarar att vara kreativa och innovativa. Det är självklart inte viktigt för alla, exempelvis ekonomerna inom medieföretaget, att vara kreativa men företaget i sig självt måste uppmuntra kreativitet och låta kreativiteten få användas i arbetet. Just kreativitet och innovation i medieorganisationer skriver Küng (2008) om i boken Strategic Management in the Media. Hon menar att kreativiteten i företaget är en av de viktigaste frågorna att jobba med. Innovation krävs för att utvecklas teknologiskt och teknologin behövs eftersom den får kreativiteten att flöda på ett bättre sätt. Küng (2008) anser att kreativiteten inte endast behövs i producerandet utan även i system och affärsmodeller.

Varför är kreativiteten viktigare i just medieföretag?

Jag tycker att kreativitet är viktigare i medieföretag eftersom mediebranschen förändras med hög hastighet. Medierna behöver ändras och uppdateras på alla sätt och vis. Detta medför att de som arbetar med detta alltid behöver komma på lösningar för problem som de inte kunde förutspått och hitta på nya sätt att synas och höras som tidigare inte har använts. Alltså behövs kreativitet! I de flesta andra branscher förändras förutsättningarna inte lika snabbt. Exempelvis inom industribranscher förändras knappt något på 30 år vilket gör att de inte behöver bekymra sig om att ändra arbetsätt eller utbilda sin personal på samma sätt. Det är inom mediebranschen som de allra flesta stora förändringar görs nu för tiden. Informationsmöjligheterna blir fler och fler och större och större vilket innebär nytt att tänka på för medieföretagen. Detta styrker Küng (2008) då hon skriver att behovet av kreativitet behövs mer i en turbulent bransch, vilket mediebranschen är för tillfället.

Kreativitet i allt vi gör

Kreativitet behöver nödvändigtvis inte innebära att hitta på något nytt och häpnadsväckande. Küng (2008) menar att kreativitet används i alla vardagliga aktiviteter, vare sig det handlar om beslut om hur man ska utveckla en produkt eller rekrytera rätt talanger till företaget. Kreativiteten ligger inbäddad i många rutinroller i organisationen utan av vi tänker på det.

Jag tror att många chefer kan tycka att kreativitetsfrågan är för komplicerad och inte vet hur de ska skapa bättre förutsättningar för det. Ofta finns nog möjligheterna redan utan att de vet om det. Kreativitet finns hos alla mer eller mindre. Det handlar bara om att ge de anställda fria händer att arbeta med idéer.

Hur kan vi utnyttja kreativiteten?

Ett bra exempel på hur kreativitet i organisationen används effektivt är på företaget Google. I en artikel om Mikael Drugge (http://www.campus.se/Start/pa-jobbet/Jag-drommer-om-att-skapa-nasta-stora-grej-inom-Go.aspx) som jobbar på Google berätta han att de bland annat har lego och tv-spel på jobbet för att hålla kreativiteten uppe. De har även brainstorming i kuddrum ständigt. På detta sätt är det lättare att få fram kreativa idéer. Vad jag har hört så kommer väldigt många bra idéer från början från dessa brainstorming-möten som sedan används i företaget. Jag tror att fler företag ska försöka jobba på detta sätt. För det första ökar det chansen att komma på bra idéer och förbättringar i företaget. För det andra är det ett bra sätt att motivera de anställda och få dessa att må bra när de får göra något de tycker är kul (som de förhoppningsvis tycker). Under min praktik den senaste veckan på tidningen Östran/Nyheterna har jag märkt att de utnyttjar kreativiteten hos de anställda. Bland annat delar de ibland in sig i smågrupper och brainstormar idéer för t.ex. teman som ska användas i tidningen. Detta är ett bra initiativ, mer sånt!

Förresten, jag läste en diskussion på flashback om ordet okreativ. Är det ett ord eller inte? Vad tycker du?

Källor:

Küng, Lucy (2008) Strategic Management in the Media Industry: Theory and Practice. London: Sage.

http://www.campus.se/Start/pa-jobbet/Jag-drommer-om-att-skapa-nasta-stora-grej-inom-Go.aspx 2011-02-17

På ett studiebesök på den danska stortidningen Politiken fick vi i veckan höra Poul Melbye, analyschef, tala om Politiken och dess arbete. Något som direkt märktes var hur pass stort företaget är. De äger många olika tidningar och magasin samtidigt som att de äger de största distributionsbolagen och andra företag i branschen. Företaget sysslar med korsvis integration, alltså både köper upp eventuella konkurrenter och företag i tidningsprocessen. Frågan jag ställer mig är om företaget kan skadas av att vara ett multibrand? Vad händer om någon del av koncernen gör ett stort misstag? Påverkas Politiken som tidning av detta?

För det första ansåg Melbye att det var mycket viktigt för dem som tidning att inte se sig som en tidning utan som något mer. ”Vi är inte en tidning. Vi är politiken.” sade han flera gånger. Så är också fallet. Politiken håller förutom tidningar på med bland annat aktivistaktiviteter då de anordnar auktioner, insamlingar m.m.  Bland annat brukar de samla in pengar till drabbade av naturkatastrofer. Ett annat bra exempel på att vara mer än en tidning är att Politiken har en Plus-funktion där de säljer skivor, biljetter m.m. Denna del står för 15% av företagets vinster. Det här kan alltså vara lösningen på tidningarnas intäktsbesvär vid papperstidningsdöden. Kanske ska fler tidningar försöka göra något liknande. Aftonbladet har också en liknande funktion (http://shop.aftonbladet.se/) där man kan köpa diverse saker och vi vet ju att Aftonbladet är en av de få tidningar som har lyckats tjäna pengar på nätet. Vi är vana vid att betala för att läsa tidningen men när mer och mer kommer läggas på internet och bli gratis har vi pengar att lägga på annat, exempelvis köpa ur en webbshop.

Politiken jobbar som ett varumärke, enligt Melbye. De är det i särklass starkaste varumärket bland tidningar i Danmark och är starkare än bland annat Facebook och Youtube. Kanske har det att göra med att företaget är så stort och äger andra bolag. Bland annat har de två självständiga online-subbrands vid namn ibyen.dk och tjek.dk. Frågan är då om varumärket Politiken kan ta skada av att vara så stort. Jag tror att det finns en viss risk att varumärket kan skadas om exempelvis ett dotterbolag gör ett stort misstag. Samtidigt är Politiken själva som tidning öppna för att provocera och störa folket. Kanske är det en anledning till varför de tar risken att vara ett så brett varumärke.

Det är intressant att jämföra Politiken med Barometern eftersom vi har lyssnat på båda historierna. Barometern verkar ha problem med lönsamheten och är rädda inför framtiden medan Politiken verkar se mer möjligheter än problem. Mycket handlar nog om rädsla, att inte vara rädd för det som kommer. Kanske ska Barometern ta över lite av det som Politiken gör, att utnyttja det de har. Barometern är den största lokaltidningen i Kalmar och då kanske de skulle kunna öppna en shop på webben för att sälja lokala produkter. Det finns förmodligen en efterfrågan på detta eftersom inga nationella tidningar (eller annan bransch) kan erbjuda samma sak.

Studiebesöket på Politiken var mycket givande och det gav mig ett helt nytt sätt att tänka om hur tidningar kan arbeta. Till skillnad från Barometern med problem får vi istället se ett företag som i princip redan har löst framtidsproblemen. De anställda på Politiken är inte rädda för att provocera och de vågar ta risker. Allt kanske inte får ett bra resultat i slutändan men jag tror att det är det här som har gjort Politiken till ett av Danmarks starkaste varumärken.

Källor

Poul Melbye 8/2-2011, Under studiebesök på tidningen Politiken i kursen ”Media Management”

http://shop.aftonbladet.se/ 2011-02-11

Jag har tidigare skrivit om papperstidningens död och att tidningarna istället behöver slå sig in starkare på webben. Vi vill inte läsa i pappersformat i framtiden. Men vad gäller med andra medier som radion till exempel? Radiolyssnandet har minskat mycket på senare tid och fortsätter att sjunka. Då återstår frågan: kommer radioapparaten finnas kvar och kommer radiosändandet och lyssnandet att öka eller minska?

Radion är ett gammalt medium som nu har använts i många år. Även de allra äldsta har lyssnat på radio hela sina liv. På senare tid har däremot lyssnandet gått ner. Enligt Küng et al (2008) lyssnade en svensk person i genomsnitt 127 minuter per dag på radio år 2001. År 2005 hade denna siffra minskat till 105 minuter vilket är en stor minskning. Radion är enligt denna mätning den mediekanal som har minskat mest i konsumtion. Denna utveckling har fortsatt i samma håll även efter 2005, enligt Anna Olofsson och Niklas Kaldner från Sveriges Radio.

Frågan är, med tanke på ovanstående, om radiolyssnandet kommer att dö i framtiden? Det kan jag knappast tro. Radio är nämligen ett av få medium som vi kan ha som sekundärmedium under hela dagen. Vi kan inte titta på tv under tiden som vi gör annat men radion går oftast att ha i bakgrunden, även när vi lyssnar på annat som till exempel i en diskussion med andra människor. Många människor har säkerligen radion igång hela dagarna på jobbet, exempelvis inom industrin eller i butiker. Detta kan vara en anledning till varför lyssnartiden fortfarande är över 100 minuter i genomsnitt.

Varför har radiolyssnandet minskat då?

Jag tror att mycket har att göra med den nya tekniken. Både mediespelare som iPod och verktyg som internet har förändrat användandet av radio. Jag tror att intresset för musik har blivit större och mer nischat. Det är inte lika många som gillar ”radiomusik” längre utan efterfrågar smalare musik vilket radiokanaler inte har möjlighet att erbjuda. På grund av detta har många börjat lyssna allt mer på egen musik antingen genom mp3-spelare eller genom internet och Spotify. Det är lätt att tröttna på musiken som spelas på radio eftersom det är samma låtar som spelas många gånger. Därför är Spotify ett bra alternativ eftersom det går att få precis det man vill lyssna på.

Olofsson och Kaldner talade om att radiovanorna hos lyssnarna har förändrats över tiden. Förr var det viktigt för radiostationen att ”vinna” folket på morgonen eftersom de då stannade på samma kanal resten av dagen. Detta är inte situationen längre eftersom det är så mycket enklare att byta kanal och vi är vana vid att kunna byta till annat när det kommer en låt som vi inte gillar. Vi är allt för vana vid att alltid få lyssna på precis det vi vill i och med tjänster som Spotify.

Jag skulle nog säga att det är större chans att TV-sändningar kommer att försvinna med tiden. TV:n kommer att bli uppkopplad på internet och då kommer det inte längre vara nödvändigt att ha schemalagda tv-tablåer hela dagarna. Det kan hända att detta endast blir irriterande moment istället för att programmen ska läggas ut på internet så att man kan kolla när man vill. Visserligen behöver nog människor den där utsatta tiden att passa för att verkligen titta på programmen. Radion kommer förmodligen inte ha samma problem eftersom den oftast är sekundär och bara finns i bakgrunden där vi befinner oss.

Radions framtid

Radion kommer inte att försvinna! Vi behöver något att lyssna på i bakgrunden och det räcker inte med Spotify. Enligt Olofsson och Kaldner lyssnar fortfarande 4 miljoner svenskar på Sveriges Radio varje dag och det krävs mycket för att det ska försvinna helt. Det är såklart mycket möjligt att det kommer att minska mer än vad det redan har gjort men jag tror att många också kommer att gå tillbaka till radion mer efter att ”Spotify-hypen” har avtagit. Vi kommer att tröttna på att lyssna på samma spellistor och musik. Vi behöver få höra nytt utifrån och där kommer radion att finnas.

Källor:

Küng, Lucy., Picard, Robert G., Towse, Ruth. (2008). The Internet and the Mass Media. London: Sage.

Anna Olofsson & Niklas Kaldner 4/2-2011, föreläsning på Linnéuniversitetet i kursen ”Media Management”

För mig som blivande media manager är framtiden mycket viktig att förstå sig på. Det är såklart omöjligt att veta någonting om framtiden men kvalificerade gissningar är mer än nödvändiga. Vi behöver veta så mycket som möjligt om hur utvecklingen kommer att gå, vilka medier som kommer att finnas kvar och överhuvudtaget hur samhället skulle kunna se ut om bara tio år. Om vi får en någorlunda klar bild över detta är våra förutsättningar mycket bättre då vi kan förbereda oss för vad som komma skall och vara först på plats. Hur tror vi då att medierna kommer att se ut om tio år? Hur ska vi förbereda oss på bästa sätt inför detta?

En av mina första frågor angående framtiden är: Hur kommer mobilen att användas? För tillfället känns det som att mobiltelefonen är den snabbast utvecklande teknikprylen och det är omöjligt att alltid ha det senaste. Men hur länge kommer mobiltelefonen att utvecklas och vad kommer vi kunna göra med den? Redan nu har vi internet i den och allt som följer därtill, d.v.s. tv, radio, tidningar m.m. Vad kommer näst? Jag har en vän som har producerat ett antal filmer för Ericsson med uppdraget att visa upp deras framtidsmobiler. En av dessa kallar de själva för Harmonizer där mobiltelefonen ska kunna användas för att bland annat skicka dofter. Så här ser den ut:

Jag vill även passa på att visa andra videos i samma serie eftersom de är mycket intressanta och kan ge dig inspiration för framtida arbete.

Dessa framtida mobiltelefoner visar på produkter med extrema mervärden. Grundidén med mobiltelefoner är att kunna ringa till varandra men redan nu får vi fruktansvärt mycket mer än så när vi köper en mobiltelefon. Mervärde är något som Erik Wilberg på en föreläsning ansåg vara nyckelordet i dagens medieutveckling (men även övriga branscher). Han menar att vi inte längre kan använda klassiska prispåläggningar utan måste utgå från vad vi kan ge för mervärde till kunden. Detta är precis vad jag talade om i tidigare inlägg angående att tidningar kommer att behöva bli mer än bara tidningar i framtiden.

Wilberg tror också att multiplattformar (som iPad) kommer att bli ett måste i hemmet. Det är såklart mycket möjligt, beroende på hur mobiltelefonen kommer att utvecklas. Läsplattorna kommer att ta över efter papperstidningarna med all säkerhet eftersom det medför massor av möjligheter, bland annat:

• Ljud och rörlig bild kan visas i tidningen
• Bilder blir mer högupplösta
• Annonserna kan ha direktlänkning till företagens webbplatser vilket gör att annonsplatserna blir mer eftertraktade
• Det blir lättare att nischa annonseringen så att annonsörerna träffar just sin målgrupp

Enligt Küng (2008) är teknologisk utveckling en viktig del i mediebranschen. Hon säger att teknologi ger och teknologi tar bort, men sällan försvinner allt. Exempelvis tar internetutvecklingen bort mycket pappersdokument och papperstidningar men ger möjligheten att förmedla dessa digitalt. Det är på detta sätt utvecklingen kommer att fortsätta, ny teknologi kommer men det kommer medföra minst lika mycket möjligheter som begränsningar.

Då papperstidningen kommer bli utbytt med läsplattor och mobiltelefonerna blir mer och mer utvecklade kommer det knappt längre att finnas någon materiell media utan allt kommer att vara digitaliserat. Vi kommer ständigt ha tillgång till någon digital teknikpryl där all världens information finns några sekunder bort. Detta kommer förmodligen att ske redan inom några år för många. För vissa är det redan verklighet. Jag tror att vi kommer överraskas av hur snabbt denna utveckling kommer att ske. Redan om tio år tror jag att en stor del av Sveriges pensionärer sitter med läsplattor och läser tidningar på. Eftersom efterfrågan har förändrats måste utbudet också göra det. Därför är det viktigt för medieföretagen att vara beredda på detta.

Källor:

Erik Wihlberg 3/2-2011, föreläsning på Linnéuniversitetet i kursen ”Media Management”

Küng, Lucy (2008) Strategic Management in the Media Industry: Theory and Practice. London: Sage.

http://www.youtube.com/watch?v=-JBe6YUop7s&feature=related 2011-02-07

http://www.youtube.com/watch?v=8RqhAThgIfE 2011-02-07

http://www.youtube.com/watch?v=PYCycOSoPfQ&feature=related 2011-02-07

Since the middle 90’s the media industry has been changing a lot. The development of internet has been followed by different media consumer habits. We, as students, have grown up with the internet but still have experienced the time before and during the changing circumstances. We were born in the right time, in the time when one of the biggest and fastest changes in the world’s history took place. But what was actually the big difference between media in the former non-internet life in contrast to the new world of internet? Is it really such a big difference? Is the media content on the internet different from outside?

Küng et al (2008) write in their book “The internet and the mass media” about the impact of the internet on media content. One of their conclusions is that with internet there is more content rather than new content. They say that there’s an increase in accessibility of content. For example it is a lot easier to find scientific journals or governmental statistics in contrast to the situation before internet. Then you had to find your information the hard way, for example through specialists.

I think the biggest difference between the traditional media and the internet is how difficult it is to get access to the content. Today we can find almost everything we want everywhere. I can read about what young José in Mexico ate for breakfast this morning or scientific journals from scientists working with methods to save the world from aliens. The opportunities are unlimited and that’s freedom for the media consumer. All of this would have been almost impossible just a few decades ago. That is a little bit scary because you don’t know what happens next. If the world has changed so much the last years will it keep on developing in the same speed – or even faster? We don’t really know today but we know that millions of people will try to be on the front of the evolution, and that will bring results.

As an entrepreneur or manager in a company I think it’s important to know what happens in the new technology. You have to know the possibilities of the internet and how you can use it in your own marketing and communication both internal and external. You have to know that taking advantage of this technology is more like a need than an opportunity. Because if you don’t use it your competitors will do it and then your image will change negatively and you will be seen as old fashioned. That’s a risk not worth taking.

According to Küng et al (2008), internet has also changed the way in which we access the content. The traditional media offered bundled content packages such as CDs or scheduled programs on television. Today internet offers unbundled content such as video files, music or articles. This is a big change for companies who used to sell material products like CDs or newspapers. I have in an earlier comment discussed how newspapers should try to make money on the web and as we all know it has been debates about illegal downloading of music, movies etc. and how the music industry are able to survive when people download the music for free. But I think that the problem is temporary. You only have to find another way to make money because the audience is willing to pay for it if you can offer something good. One way might be concerts or other ways to give them experiences they can’t download. You should not panic when you meet problems - you only have to be open for changes and prepared for trying something new!

References

Küng, Lucy., Picard, Robert G., Towse, Ruth. (2008). The Internet and the Mass Media. London: Sage.

Papperstidningen är död i Sverige år 2025. Detta menar medieforskaren Ross Dawson enligt Carlehäll på www.newzglobe.com. Dawson har även ritat upp en ”dödskarta” på sin blogg som visar när respektive land kommer skrota papperstidningen och den finns på följande adress: http://www.futureexploration.net/Newspaper_Extinction_Timeline.pdf.

Mycket tyder på att papperstidningen kommer att dö men det innebär inte att tidningar kommer att försvinna. Verksamheterna kommer att behövas, befolkningen kommer att behöva uppdateras men inte genom papperstidningar. Istället kommer nättidningar eller tidningar i annan form ta över. Nya tekniker kommer sannerligen att utvecklas och internet och läsplattor är inte det enda som kommer att utvecklas fram till 2025. Tyvärr har vi inte ens fantasi att kunna komma på hur framtiden skulle kunna se ut. Problemet för dagstidningarna i nuläget är att de är tvungna att finnas på internet samtidigt som att det är mycket svårt att få intäkter där. Tidningarna behöver hitta ett sätt att tjäna mer pengar på internet. Detta talade Gunilla Sax om på en föreläsning den 27 januari.

Hur ska då nättidningar lyckas att gå med vinst?

Vad vi vet nu är så det i princip bara Aftonbladet av alla nättidningar som tjänar bra på deras nättidning. Kanske är det för att de lyckas få 1,8 miljoner läsare via nätet varje dag (enligt Aftonbladets egen webbplats på http://www.aftonbladet.se/siffror/). Men ska det verkligen behövas flera miljoner läsare för att en nättidning ska kunna gå runt?

Jag tror att tidningarna behöver vara mer än bara tidningar. De behöver hitta sätt som får läsare att fastna på deras sidor. Några exempel skulle kunna vara att bilda en lokal community likt Facebook, forumsidor, tävlingar m.m. Tidningen behöver få många att läsa tidningen samtidigt som att dessa personer ska stanna på sidan länge. Annonsörer betalar för hur många som ser deras budskap. Om läsarna blir fler blir annonsplatserna dyrare och därmed blir det bättre lönsamhet. Enkel matematik.

Att ta betalt för att läsa en tidning på internet tror jag inte är en bra lösning. Det finns redan så många nättidningar med fri tillgång att en betaltidning aldrig hade kunnat få tillräckligt många läsare. Möjligtvis skulle det gå att ha en sorts plus-tjänst där den som betalar en viss summa får läsa mer av det intressanta (likt Aftonbladet).

Oftast är den enda intäkten på nättidningar annonsörerna som köper reklamplats på webbplatsen. Kanske måste tidningarna hitta nya sätt att annonsera, exempelvis genom webb-tv eller tävlingar. Ett sätt kan vara att nischa sig, att ha flera undersidor som riktar sig till mer specifika målgrupper. Då kan det vara möjligt att få fler annonsörer på just dessa sidor och kunna ha fler med lägre annonsintäkter. Det är redan vanligt att nättidningar har delats upp i ekonomi, kultur m.m. Men det går att göra mer! Specialsidor för studenter, pensionärer m.m. hade kanske skapat många fler annonsmöjligheter.

Eftersom papperstidningarna säkerligen kommer att försvinna med tiden betyder detta att fler och fler kommer att läsa tidningar på nätet. Detta kommer i sig att gynna nättidningarna eftersom de kan ta mer betalt för annonsplatserna. Jag tror också att företag mer och mer kommer att se potential i annonsering på nätet vilket gör att de kan betala mer för annonserna. Det enda problemet är egentligen att behålla samma läsare på nätet som i pappersformat. Detta kan göras på många olika sätt men som sagt tror jag att det är viktigt att vara mer än en tidning. Exempelvis Aftonbladet har allt från bloggar och diskussionsmöjligheter till plus-tjänster och webb-shop. Efterfrågan kommer att finnas där om utbudet blir tillräckligt bra!

Källor

Gunilla Sax 27/1-2011, föreläsning på Linnéuniversitetet i kursen ”Media Management”

http://www.newzglobe.com/sv/artikel/20101102/papperstidningen-dod-2025 2011-02-01

http://www.futureexploration.net/Newspaper_Extinction_Timeline.pdf 2011-02-01

http://www.aftonbladet.se/siffror/ 2011-02-02