Just offentlighetsprincipen är något som jag har varit intresserad av sedan jag första gången hörde talas om den. Det är ett intressant ämne som inte alla vet så mycket om. När jag nu talar om offentlighetsprincipen menar jag framförallt handlingsoffentlighet, vilket även Eva Jönsson menar är det som oftast avses. I lagen står att handlingsoffentligheten innebär: ”Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar” (2 kap 1§ TF). Jönsson sade att myndigheterna har en serviceskyldighet som innebär att lämna ut allmän och offentlig handling direkt till den som efterfrågar den alternativt att skicka en kopia av handlingen.

 

 

Förebygger fusk och lögn – Bra!

 

Jag ser både för- och nackdelar med offentlighetsprincipen. Det som är bra är att alla personer har samma möjlighet och tillgång till offentlig information från myndigheter. Som demokratiskt land är detta visserligen något av en förutsättning. Genom hög offentlighet bland myndigheternas handlingar är risken mindre att saker sköts på fel sätt eller att någon fuskar i arbetet. Olsson (2006) skriver att effektiviteten, d.v.s. att inkompetens, dålig organisation m.m. avslöjas snabbare, är en anledning till varför offentlighetsprincipen finns. Förhoppningsvis leder detta till ett bättre jobb bland de som jobbar på sådana ställen då de måste ta ett större ansvar. Sara Svensson, informatör på Kalmar kommun, säger att en stor fördel med att jobba inom offentlig sektor är att hon aldrig behöver ljuga om saker. Hon menar att informatörer på företag ofta kan behöva ljuga i sina yttranden. Det låter då som att myndigheter är mer oskyldiga och ärliga jämfört med privata företag. Frågan är då om det inte hade varit bättre att privata företag hade varit lite mer offentliga på vissa håll för att undvika mer fusk och problem. Dock tror jag att det inte går att ha offentliga privata företag på samma sätt eftersom det handlar om affärshemligheter som inte bör komma ut till konkurrenter m.m.

 

 

Kräver mycket resurser – Dåligt!

 

Något som jag anser är mindre bra med offentlighetsprincipen är att det kan kräva mycket resurser från myndigheterna. Det kan ta väldigt lång tid om flera personer begär ut vissa handlingar under en dag. På så vis kan arbetet på myndigheten försämras då allt för mycket tid går ut på att ge ut handlingar och göra sekretessbedömningar. Därför är det på sätt och vis viktigt att inte för många personer blir intresserade av myndigheternas handlingar eller utnyttjar sina rättigheter allt för mycket. Om varje person skulle utnyttja offentlighetsprincipen varje dag hade samhället inte fungerat. Då hade det blivit kaos på myndigheterna och all tid hade gått åt att ge ut handlingar.

 

Det är konstigt att offentlighetsprincipen innebär att alla ska kunna ha tillgång till allmänna handlingar men att det är få personer som vet vad det innebär och hur man kan utnyttja det. Borde inte alla personer få veta vad de har för rättigheter mer än vad de vet idag? Visserligen kan jag förstå att myndigheterna inte vill att vetskapen om offentlighetsprincipen ska bli större eftersom det då hade gått för mycket tid åt att behandla dessa ärenden. Kanske är det bäst att ha som vi har det idag, att inte prata så mycket om denna viktiga princip. Risken är också att vissa personer kan komma att utnyttja principen bara för att jävlas. Det är nämligen så att du som person alltid har rätt att vara anonym när du hämtar ut handlingar och det finns inget som hindrar dig från att hämta ut samma handlingar varje dag, enligt Jönsson. Det här leder såklart till allt för mycket onödigt jobb för de anställda.

 

Demokratin – ett grundmotiv

 

Vad jag tycker var konstigt under föreläsningen med Jönsson var att hon inte talade om offentlighetsprincipen utifrån det demokratiperspektiv som Olsson (2006) skriver om. Han menar att eftersom så stora mängder information finns tillgängligt för alla så kan medborgarna få mer och bättre kunskap. Eftersom kunskap är makt menar han även att det bidrar till ett starkare inflytande. Offentlighetsprincipen är alltså viktig för vår rätt att ta reda på information och sätta oss in i myndigheternas arbete. Det här tycker jag är den viktigaste aspekten angående offentlighetsprincipen och om jag kommer att utnyttja den så kommer det vara av anledning att jag vill ha mer kunskap om något.

 

 

Källor:

 

Olsson, Anders R (2006) Yttrandefrihet och tryckfrihet: handbok för journalister. Stockholm:Studentlitteratur.

 

Eva Jönsson 14/10-2010, föreläsning på Linnéuniversitetet med ämnet ”Informationsfrihet”

 

Sara Svensson 11/10-2010, föreläsning på Linnéuniversitetet med ämnet ”Kommunikation i offentlig verksamhet”