Av egen erfarenhet vet jag att det är mycket diskussioner bland framförallt ungdomar idag om public service och den tillkommande mottagaravgiften på 2100kr per år. Många ungdomar säger att de inte vill betala för någonting de inte utnyttjar, alltså att de exempelvis inte tittar på SVT. Frågan jag ställer mig då är om det på något sätt går att avskaffa public service eller finansiera det på annat sätt. Jag ska samtidigt tillägga att när jag vidare skriver om public service menar jag både TV och radio men att jag ofta använder SVT som exempel för public service i helhet.

 

 

Alternativ vid förändring

Olof Hultén sade på en föreläsning med ämnet public service att det finns ett antal alternativ för att få ut det bästa möjliga för allmänheten i radio och TV. Han säger bland annat att om vår public service ska förändras på något sätt så kan det göras på ett sådant sätt att SVT endast visar den sortens TV som ingen annan kanal vill visa men som fortfarande behöver visas då det finns en efterfrågan bland vissa grupper i samhället. Ett annat alternativ är att public service-kanalerna försvinner och andra kanaler får offentligt stöd för public service-produktion. Själv tror jag att det senare nämnda alternativet kan vara bra i framtiden då det kan uppmuntra andra kanaler att tillfredsställa även mindre grupper i samhället. Det här kan även vara ett nytt sätt för annonsörer att nå specifika grupper som annars kan vara svåra att nå då de tittar mer på SVT för tillfället. TV-reklamen hade då blivit billigare för annonsörerna eftersom det inte är lika många tittare. Samtidigt förlorar inte TV-bolaget på de billigare annonserna eftersom de även får bidrag för att göra programmet.

 

Vad det gäller reklam i public service-kanalerna är jag positivt inställd till detta. Reklam är något bra och intressant. Olof Hultén sade att SVT inte får ha reklam i sina kanaler men att däremot programmen får vara sponsrade. Skillnaden mellan reklam och sponsring menar han är att reklam är bestämt i förväg exakt när, var och hur ett budskap ska visas. Sponsring har inte lika hårt dragna linjer för hur det ska synas i programmet. När jag ser program på SVT uppfattar jag inte ofta att programmen är sponsrade vilket tyder på att det inte märks av lika mycket som reklam i program. Då tycker jag att sponsring borde kunna utnyttjas mer än vad det gör. Det här kan vara ett sätt för SVT att dra in mer pengar och kanske på det sättet sänka mottagaravgiften i längden.

 

 

SVT – en nödvändighet?

Själv har jag uppfattningen att de flesta personer ser exempelvis SVT som mer trovärdigt än andra kanaler. Det kan ha att göra med att har ett uppdrag att representera alla och ge folket ett brett utbud samtidigt som att de inte är beroende av utomstående intressenter. Jag har en känsla av att SVT har ett mindre vinklat material än vad de flesta andra kanaler har eftersom de andra kanalerna måste göra innehållet så intressant som möjligt för att sälja bättre.

 

Enligt Hadenius, Weibull & Wadbring (2009) lockade SVT1 och SVT2 år 2007 en större mängd tittare än vad TV4 gjorde. SVT stod sammanlagt för 31% av befolkningens tittartid och TV4 för 22% vilket visar att SVT fortfarande är en mycket viktig del av TV-Sverige. Samtidigt visar Hadenius et al (2009) att samtliga av de 20 mest sedda tv-programmen i Sverige år 2007 sändes på SVT. På listan låg bland annat Melodifestivalen, Kalle anka, På spåret och Saltön. Inte ett enda av de mest populära programmen sändes av TV4 eller någon annan kommersiell kanal. Med tiden tror jag dock att TV4 kommer att gå om SVT tittarmässigt eftersom jag antar att en stor del av tittarna där är pensionärer som kommer att gå bort förr eller senare.

 

Jag anser att för tillfället så behövs public service i Sverige. Däremot i framtiden är jag osäker på om det verkligen är nödvändigt. Jag tror nämligen att det främst är den äldre delen av befolkningen som uppskattar public service-kanalerna på TV och radio. Enligt septemberstatistik från MMS så är alla mest sedda tv-programmen av pensionärer sända på SVT. Däremot personer under 40 år tittar knappt på SVT enligt statistiken.  Jag tror att för pensionärerna är SVT mycket mer trovärdigt än de kommersiella kanalerna och de har fler rituella behov som dagens ungdomar inte kommer ha i samma utsträckning senare i livet. Dagens ungdomar är uppvuxna med ett stort urval av kanaler i både radio och TV samtidigt som de är vana vid att se reklam överallt. När de blir äldre kommer de att vara vana vid att se på många olika kanaler och kunna variera sig mer än vad de äldre kan idag. Det här är helt baserat på mina egna tankar och kunskaper.

 

 

Avslutande kommentarer

Svaret på min inledande fråga skulle jag vilja säga är att inte lägga ner public service, åtminstone inte på ganska många år. Däremot kanske det finns andra sätt att finansiera public service-kanalerna på. Nu för tiden är nog de flesta personer trots allt mer vana vid reklam och förhoppningsvis också mer positivt inställda till det. Faktum är att reklam är ett populärt samtalsämne, både i informella samtal med vänner och i dagens alla tidningar och webbplatser. Med tanke på det så tror jag att det hade varit mer uppskattat än mindre uppskattat att få in lite mer reklam i public service-kanalerna och få lägre mottagaravgifter. Det behöver nödvändigtvis inte bli helt reklamfinansierat utan det hade räckt med en kompromiss, att ha lite mer reklam och lite lägre avgift. SVT har ju faktiskt reklam för sina egna program mellan programmen. Att lägga in utomstående reklam i några minuter mellan programmen hade inte gjort någon avsevärd skillnad enligt min åsikt. Hur det blir i framtiden får tiden utvisa.

 

 

Källor

 

Hadenius, Stig & Weibull, Lennart. Massmedier: en bok om press, radio och TV. 8 uppl. Stockholm: Bonnier

 

Olof Hultén 19/10-2010, föreläsning på Linnéuniversitetet med ämnet ”Public service”

 

http://mms.se/_dokument/rapporter/manad/M%C3%A5nadsrapport_2010-09.pdf