Den ständigt föränderliga mediebranschen!

 

Efter en första föreläsning i kursen Media Management har hjärnan fått börja jobba på riktigt igen. Den största frågan som dök upp, då Örjan Petersson talade om en media managers roll, var vad som egentligen menas med mediebranschen. Tidigare hade jag inte tänkt på saken men trots det alltid talat om mediebranschen som att jag vet vad jag pratar om. Föreläsningen med Örjan Petersson blev en stor tankeväckare: Vad räknas egentligen som mediebranschen? Tidningar, tv, radio m.m. ses ganska självklart som mediebranschen men hur är det med bokförlag, teater och konstutställningar? Var går gränsen och vad är det som gör att ett företag kan räknas till mediebranschen? Som en framtida media manager känns det nödvändigt att faktiskt kunna definiera branschen jag verkar inom.

 

Bilden på mediebranschen har förändrats historiskt och kommer att fortsätta att förändras. I och med mediekonvergensen som pågår för fullt kommer nya nischade företag ständigt och branschen blir mer och mer invecklad även för den insatte.

 

Definitionen på mediebranschen är fortfarande ganska subjektiv men är även olik geografiskt. Det innebär inte samma sak i Sverige som det gör i exempelvis USA. I en rapport från Arbetsmarknadsstyrelsen med ämnet ”Medie- och reklambranschen” (http://www.arbetsformedlingen.se) definieras mediebranschen med en definition som de säger används internationellt. De delar in mediebranschen i tre mindre delbranscher:

 

1.       Tidningar, tryckerier m.m.

2.       TV, radio, film och data/TV-spel

3.       Reklam

 

Min fråga är om detta verkligen kan sammanfatta hela mediebranschen? Under vilken kategori går i så fall exempelvis bokförlag, musikproducenter och konserter in? Om vi ska använda definitionen från Arbetsmarknadsstyrelsen ingår dessa inte i den så kallade mediebranschen vilket jag tycker är konstigt. Visserligen är inte ett bokförlag en del i själva mediet i sig som exempelvis TV4 men är däremot en viktig del i ledet för den slutliga funktionen av mediet. Musik, böcker och konst verkar uteslutas från mediebranschen och anses förmodligen vara en egen kulturbransch. Jag tycker däremot att musik och böcker är viktiga medier och minst lika mycket ”media” som film och tv-spel. Skillnaden mellan dessa är svår att se. Kan det vara så att tv-spel ses som mediebransch bara för att det inte finns något annat branschnamn för detta? Mycket möjligt. Jag kan tänka mig att ordet mediebransch dök upp i och med massmediernas framfart och att det då endast var ett samlingsnamn för de då moderna medierna, vilket inte gällde böcker, musik m.m. På det sättet uteslöts förmodligen dessa medier i begreppet mediebransch. Det senare är endast mina egna gissningar.

 

Vad kan då avgöra vad som ska räknas som mediebransch och inte? Küng, Picard & Towse (2008) menar att begreppet media refererar till teknologi, exempelvis press, radio, tv och ljudinspelningar. Medieföretag fungerar som paketerare av material som använder dessa teknologier. Kanske är denna avancerade definition den enklaste för att definiera begreppet.

 

Jag anser att det även kan vara så att vissa delar av företag kan ses till mediebranschen. Många större företag har stora kommunikationsavdelningar där arbetet handlar om allt från extern kommunikation i form av PR till intern kommunikation som till exempel nyhetstidningar till 30 000 anställda. Kan inte detta då räknas till mediebranschen? Vad är skillnaden mellan en sådan här avdelning och en reklambyrå i kommunikationsarbetet? Jag kan lova att kommunikatörer på IKEA har mer inblick i mediebranschen än möbelbranschen.

 

Nu ställer sig säkert många frågan: Är det verkligen så viktigt att veta vad mediebranschen är och inte är? Kanske inte, men jag tycker att det är viktigt som företagare att inte utesluta vissa företag för att dessa inte anses tillhöra mediebranschen. Exempelvis bör en tidning som Dagensmedia alltid involvera hela mediebranschen i sina artiklar och inte utesluta förlags- eller kulturbranschen.

 

Mediebranschen är som sagt ett svårdefinierat begrepp som fortfarande inte har ett bestämt innehåll. Enligt mig är begreppet brett och jag tänker fortsätta att se det på det sättet. Jag vill inte utesluta sidobranscher eftersom jag själv inte hade velat bli utesluten i den situationen.

 

 

Källor


Örjan Petersson 17/1-2011, föreläsning på Linnéuniversitetet i kursen ”Media Management”

 

http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.3e6f628912085e3b16880004387/ura00_9.pdf 2011-01-19

 

Küng, Lucy., Picard, Robert G., Towse, Ruth. (2008). The Internet and the Mass Media. London: Sage.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0